lördag 26 mars 2011

Stryk inte tygerna!

Jag har sagt det förr och jag upprepar det, att pressa tygerna, både innan och mellan varje steg i sömnaden är alldeles nödvändigt för ett snyggt slutresultat, men kul - nej, det tycker jag inte det är - alls! Men jag gör det ändå, suckandes och det är då jag börjar fundera kring det här med att pressa tygerna.

Först - det är helt självklart att det både blir mer korrekt och mer exakta bitar om man pressar tygerna först. Att kan ska undvika att stryka märker man så fort man arbetat med trianglar. Om du stryker (=drar strykjärnet fram och tillbaka) så får du garanterat en sned och vind triangel. Alltså pressar jag, oftast i alla fall ... =O)

Hur pressar man då? Jo, bomull tål ju högsta värmen, så det var min standardinställning. Jo, jag skriver var, för numera pressar jag tygerna ännu slätare på max tvåpunkters värme. Jag har sagt det förr, men det tål att upprepas, jag har numera alltid stärkelse på mina tyger, och jag väljer det ICA tillhandahåller - Verda.

Men så sist när jag skulle fylla på lagret så var de slut. Så då köpte jag Verda på tub istället. Det här är en av de få produkter som sett likadan ut sedan stenåldern, och texten inuti avslöjar att inget ändrats där heller. En liten del av texten:

"Damstrumpor av nylon håller längre om de Verdastärks." eller "Hattar som förlorat sin styrsel kan fräschas upp genom en Verda behandling. Tag 2 tsk Verda till ½ liter vatten och stryk på lösningen med en mjuk pensel eller linnetrasa. Låt torka med kullen utbucklad."

Charmerande! Jag har aldrig stärkt mina damstrumpor av nylon (härligt uttryck!) och jag vet faktiskt ingen som använder hatt!
Min idé - ännu oprovad - är att testa om jag kan blanda tubstärkelse i en sprayflaska och använda... Återstår att försöka komma fram till hur mycket jag ska använda. Återkommer om jag blir nöjd med resultatet. 

En liten varning dock - se till att tvätta din quilt efter att du stärkt den. Jag läste att silverfiskar älskar stärkelse ... och de små uslingarna vill vi ju INTE ha i våra quiltar (eller någon annanstans heller, för den delen!)


Men lukten av stärkelsen från Verda är lite väl sötsliskig, tycker jag, så jag funderar på att försöka få tag i den amerikanska favoriten "Mary Ellens Best Press".


Visst ser de ut lite som godis? De finns i ljuvliga dofter - Caribbean Beach, Cherry Blossom, Citrus Groove, Lavender Fields, Tea Rose och doftfri. De finns i flera storlekar, allt från de här små 6 oz.-flaskorna  (strax över 1,5 dl) till hela gallons (3,8 liter). De stora kostar nästan $60, men så är de ju bautastora också!


Nu fastnade jag lite i stärkelsetankar, jag som tänkt blogga om åt vilket håll man pressar sina sömmar när man syr samman två tygbitar. Det som de flesta quiltböcker föreslår är att man pressar båda sömmar åt ett och samma håll. Det här är antagligen ett arv från den tiden då man quiltade samman sina tygbitar för hand, för det är ju klart att en handsydd söm sällan eller aldrig kan bli lika stark som en tät maskinsydd söm. Men jag tycker att det finns fördelar med att pressa sömsmånerna åt samma håll ändå.
                                     

Syr man sedan samman dem med en annan likadan så vänder man så att sömsmånerna går åt olika håll, för att slippa en tjock söm. Dessutom blir det enklare att få sömmarna att liksom gripa tag i varandra så att sömsmånerna faktiskt blir exakt mitt emot varandra.


De som är riktigt "antiknövliga" ser till att sprätta upp sömmarna i mitten när man syr en 4-patch. Så här:


Det gör nu inte jag, jag tycker det tar för lång tid och sen känns de lite riskabelt att ha sprättat upp så mycket tycker jag. Fast det förstås, det rekommenderas att man kortar ner stygnen om man ska sprätta upp så här i mitten.

Den enda gång som jag tycker det är bäst att pressa sömmarna åt olika håll - i quiltvärlden - är när jag syr samman remsor som ska bli kantning. Eftersom de ligger mot en quilt så blir det faktisk för tjockt för att vara snyggt om man pressar remsorna åt samma håll.

Många amerikanska quiltbloggerskor verkar ha gått in för att genomgående pressa isär sömmarna. Det är lite synd, tycker jag, eftersom risken för att vadden kryper ut genom sömmen, eftersom den ju är det enda som binder samman quilten. Med sömmarna pressade åt samma håll så har du ju alltid ett tyglager innanför sömmen. Fast å andra sidan så blir det ju faktiskt slätare/plattare som du pressar isär sömmarna. Men att pressa isär när man syr Y-formade sömmar blir inte bra, hur man än vänder sig. Där är pressning åt samma håll helt nödvändigt!

Ångstrykjärnet Braun  SI6261 blev bäst i test 2010.

Sen kommer man till frågan om man ska använda ånga eller inte. Jag har - förstås - ett ångstrykjärn, men jag använder inte eller sällan ångfunktionen på järnet. Istället har jag en sprayflaska med vatten som jag använder om jag vill eller behöver fukta tyget. Det kan t.ex. behövas för att få tillbaka formen på ett block som blivit lite vint. Någon på quiltsnacks mailinglista kallade det för "kreativ pressning" och det är ju ett utmärkt uttryck!
Man får också "vassare" sömsmåner om man pressar med lite ånga.
Använder man för mycket ånga däremot, riskerar man att deformera blocket, fast det var perfekt från början. Om man syr i otvättade tyger, som jag och många med mig oftast gör, så kan ångan göra att mörkare tyger släpper ifrån sig färg och missfärgar andra tyger (rött/vitt t.ex.)

                                                


Om man använder vliesofix är det ännu viktigare att man pressar - inte stryker! Man vill ju inte riskera att förstöra formen på en applikation, eller hur? Men det är viktigt att man följer instruktionerna på det vliesofix man använder. Jag brukar använda medelvärme och ställa ner strykjärnet och räkna till 5 och sen flytta strykjärnet en strykjärnsbredd.

Men det finns ju faktiskt applikationspapper som är ännu trevligare att jobba med! Jag tänker främst på "Heat n Bond" som verkar ha små piggar i limmet, då det liksom fastnar i underlaget bara man lägger på applikationerna. Det är bekvämt om man har många applikationer som ska testläggas. "Heat n Bond" kan du köpa hos t.ex.  Villekulla quilt & quriosa - 44 cm för 36 kr.


För mig spelar det dock inte så stor roll, jag har vant mig vid att använda teflonbakplåtspapper som underlag när jag fixar applikationerna, och då ser jag ju igenom och kan placera applikationsdelarna exakt ändå. Det finns ett stort teflonbakplåtspapper (37x50cm) som man köper i 3-pack för 100 SEK från Clever Line Design.


Jag måtte vara galen som funderar så mycket kring det här med att pressa tygerna, men det kanske är naturligt när man dagligen tillbringar någon timme vid strykbrädet?


8 kommentarer:

Wivi sa...

Jag brukar stryka sömmarna åt den mörka sidan, på lukkekanten pressar jag isär sömmarna. Brukar oftast sprätta och vika åt olika håll "antikvövligt". Tvättar alltid mina tyger först. Har aldrig använt spray.

Wivi sa...

"Antiknövligt" ska det stå :-)

Marianne´s hantverk sa...

Tack för nyttig och lärorik läsning.

Vera Holmgren sa...

Kul att läsa om stärkning. Jag vann faktiskt en slogantävling för Verda i början av 60-talen, minns att jag fick en vacker klänning från en "fin" butik i Göteborg. Resterna av klänningen hamnade i första barnets lapptäcke 1970.

Squirrels do Sew sa...

Mycket informativt!
Lotta

Bibbi sa...

Sånt här är det många som har nytta av att veta! Att använda strykjärnet lika mycket som symaskinen... ger ett snyggt och "färdigt" restultat vid avslutat arbete är min erfarenhet!

Carin sa...

Den absolut STÖRSTA anledningen till att INTE pressa isär sömsmånerna gäller alla de kviltare som gärna kviltar sina alster "i diket". Gör man det med isärpressade sömmar så kviltar man ju i tomma "intet" alltså syr rätt igenom stygnen och det kan ju aldrig hålla i längden.....

Kerstin sa...

Hej o Tack för en informativ blogg! Sånt här är alltid matnyttigt!
Ang "Heat n Bond" resp teflonbakpapper: Jag använder vanligt bakplåtspapper till mina applikationer med bra resultat!
Kerstin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...